The Five – sporty open racer for a group of three
The 5-Metre class was conceived in France 1929. Finnish designers brought Five to the Nordic market in mid-thirties and it is here it gained a tremendous success especially in Sweden and Finland. The class was heralded an international status in 1935 and gained popularity even in Italy and Argentina. The 5-Metre class was promoted to become an Olympic keel boat for the 1940 Olympic Games, but the war and politics fended that off, which on a hind side was beneficial in holding the rule intact and boats competitive against each other. After the war 5-Metre classes in Sweden and Finland continued racing and between 1929 and 1950 some 300 Fives were designed and built.
The Five is lively and sporty three persons racing yacht growing in popularity again thanks to its moderate running costs, small crew, trailer mobility and active, friendly racing community.
The 5-Metre rig sports a Genoa, a main and a sizeable spinnaker, keeping the crew well occupied. The comparatively low construction cost inspired many designers to the forefront. Tore Holm and Gunnar Stenbäck drew classically beautiful 'mini-Sixes', while Roy Scherman, Jarl Lindblom and Tord Sunden tried more radical box shapes.
The most extreme Fives were Knud Reimers' Hazard, using a solid head stay profile (which was disallowed), and the Gullmar series of Arvid Laurin, testing a double-headed two-jib rig and pedal steering. The rudder still stuck to the trailing edge of the keel.
In the 1990's, the class experienced a renaissance in Finland. Tens of boats were refurbished and some experienced a total rebuilt. Today the 5-Metre class is developing fast again, with some 40 registered yachts. The class activists have managed to unearth a number of classical Fives from Finnish barns and Swedish gardens.
The Fives have an active racing fleet with some 20 boats in good company with their bigger sisters, the Sixes and Eights. Replicas of earlier Fives have been built in Sweden. For keeping the racing costs moderate the 5-Metre rule today allows alloy masts but only woven Dacron sails. Despite some proposals, the class has not approved the design or construction of Fives in modern materials, thus keep the fleet even in performance and fun to race.
Klassregel 2021
KLASSREGLER FÖR INTERNATIONELLA 5-METERS JAKTER
Reviderade 2008 av Svenska 5-meterförbundet och 2021 av Finska 5-meterförbundet. Gällande 2021 och tillsvidare för jakter byggda efter ritning gjord mellan 1929-1957.
På permanenta kommitténs möte i London i november 1929 antogs en fransk konstruktion som internationell 5-meters klass av International Yacht Union på förslag av Union des Societes Nautiqes Francaise. Avsikten var att skapa en billigare kappseglingsklass med enklare bestämmelser än den internationella 6-meters R-klassen.
Enligt Internationella 5-meters regeln konstruerades ett flertal jakter varav det stora flertalet kvarvarande finns i Finland och Sverige. Syftet med nedanstående regler är att stimulera och främja kappsegling och utbyte mellan Finland och Sverige samt att trygga 5-meters jaktens fortlevnad och utveckling.
1 Allmänt
1.1 5-Meterklassen är en konstruktionsklass
1.2 Klassen administreras i Sverige av Svenska 5-meters Förbundet och i Finland av Internationella 5-meters Förbundet i Finland som är klassens högsta beslutande organ i de respektive länderna.
1.3 Klassregler kan endast revideras under regelår som infaller vart fjärde år med början 2021. Motion om ändring av eller tillägg till klassregler skall vara styrelsen tillhanda senast den 1:a september året före den önskas träda i kraft. Motioner avseende klassreglerna behandlas endast vid regelår. Klassregeländringar skall beslutas senast 31/12 och träda i kraft den 1/3. Motion får inlämnas av medlem i förbundet. Motioner skall därefter behandlas av klassförbundets styrelse och dess utlåtande skall tillsammans med motionen skickas ut till alla medlemmar senast 21 dagar före årsmötets verkställande. Endast årsmöten har beslutanderätt vid ändringar eller tillägg i klassregeln.
1.4 Kappsegling som startas i en medelvind överstigande 10 m/s är ogiltig. (varje seglingsområde kopplas med officiell väderstation; Notgrund = Ärstan, Russarö = Hangö, Gråhara = Hfors banorna osv.)
2 Administration
Båtägarna ska stödas att uppdatera mätningsbrev i sammanband med båtrenoveringar, men ingen båt ska bli diskvalificerad pga ogiltighet eller brist på mätebrev tills nästa regelåret (2025) och möjliga regeluppdateringar.
2.1 Mätmän
Alla mätningsförfarande skall ske i enlighet med klassregler för 5-meters jakter och skall utföras av behörig mätman.
2.2 En mätman ska inte mäta in någon del ägd, konstruerad eller byggd av honom själv. Om en mätman är osäker om någon del överensstämmer med klassreglerna, så skall han beskriva förhållandena på mätformulär och sända det till Svenska 5-meters Förbundet. Efter utförd mätning av båt ska kopia av mätbrevet skickas till förbundet.
2.3 Nya eller ändrade segel skall mätas av godkänd mätman som skall stämpla, datera och signera seglet vid halshornet.
2.4 Ägarbyte Ett mätbrev blir ogiltigt vid ägarbyte, men båten behöver inte mätas om. Den nye ägaren ska ansöka hos Svenska 5-m Förbundet om ett nytt mätbrev.
2.5 Ett giltigt mätbrev är ett mätprotokoll eller kopia stämplat och signerat av Svenska 5-meters Förbundet.
2.6 Mätbrev Vid kappsegling skall varje jakt ha ett giltigt mätbrev utfärdat av det nationella förbundets tekniska kommitté och baserat på tidigare utfärdat mätbrev.
2.7 Dispens från klassreglerna kan endast medges av klassförbundets tekniska kommitté och skall i förekommande fall anges i mätbrevet.
3 Skrov
3.1 Mått ska tas i enlighet med ISAF:s redskapsregler utom när annat anges.
3.2 Där ej klart anges att ett mått är maximi- respektive minimimått tillämpas toleranser enligt
nedanstående. 0-1000 mm +/-1 % 1001-3000 mm +/- 0,5 % över 3001 mm +/- 0,25 %
3.3 R Beräkning av mätetal R. R = (L + VS -F -B/2) / 2 R = Mätetalet = max 5 L = Seglad längd i meter ( Se regel 3.4 + 3.9 ) F = Friborden i meter B = Bredden i meter S = Segelytan i kvadratmeter lwl = längd i vattenlinjen
3.4 Seglad längd L = L1 + 1,5(Of - 2Vf) + 1/3(Oa - 2Va) L1 = längden mätt på en höjd av 75 mm ovanför lwl. Of = kedjeomfånget vid L1:s förliga ändpunkt, mätt till en punkt 250 mm lodrätt upp från L1. Vf = 250 mm. Oa = kedjeomfånget vid L1:s aktre ändpunkt, mätt från överkant skarndäck till överkant skarndäck. Va = vertikala höjden, vid L1:s aktre ändpunkt, mätt från L1 till överkant skarndäck. Minsta skillnad mellan bogsektionerna ska vara 30% av dubbla vertikala höjden.
3.5 Fribord F = (Fa + Fm + Ff) / 3 Fa = vertikala höjden, vid L1:s aktre ändpunkt, mätt från Vattenlinjen till överkant skarndäck. Fm = vertikala höjden 0.55 lwl akter ut ifrån lwl's förliga ändpunkt, mätt från vattenlinjen till överkant skarndäck. Ff = vertikala höjden, vid L1:s förliga ändpunkt, mätt från Vattenlinjen till överkant skarndäck. Vid beräkning av mätetalet skall beräkningsvärdet av F inte överstiga ett värde av 650 mm.
3.6 Bredd B = (Bd + 3Bw) / 4 Bd = Bredden mätt på däck vid 0.55 lwl från förliga ändpunkten av lwl. Bw = Bredden mätt i lastvattenlinjen vid 0.55 lwl från förliga ändpunkten av lwl.
3.7 Språnglinjen skall vara en jämn kontinuerlig konkav kurva.
3.8 Infallande sidor (Tumble home) Breddens minskning, genom infallande sidor, mot däck får inte på något ställe överstiga 2 % av maximal bredd. överskott lägges tre gånger till mätetalet.
3.9 Om längden över allt är större än 1.5*lwl lägges överskottet till "L" i formeln.
3.10 Konkaviteter får ej förekomma i skrovytan mellan flytvattenlinjen och språnglinjen med undantag för ett område i akterskeppets profil för om lwl aktre mätpunkt. Konkava ytor som är direkt orsakade av den konkavitet, som är tillåten i akterskeppets profil, förbjuds inte i denna paragraf. Det får inte finnas konkaviteter akter om all. Skulle det finnas några oregelbundna konkaviteter eller bumpningar (kullar) i fören inom ett vertikalt område 75 mm över eller under lwl skall de överbryggas inom gränserna för sagda vertikala distans. Om överbryggningen ökar mätlängden eller vattenlinjelängden, skall den ökade längden användas för beräkning av mätetalet eller deplacement.
3.11 Skrovmärken skall målas eller fastsättas på båten enligt följande:
A: Märke minst 60x10 mm a) I båda ändar av lwl b) I båda ändar av L1 Det akterliga mätmärket skall placeras vid det aktersta av 1) Den punkt där L1 skär aktervalvet eller 2) hjärtstockens förlängning
B: Flytmärke 0.55 lwl från förliga "L" Rätvinklig triangel med katetrarna 50 mm. Flytmärkets spets utgör mätpunkt
C: Runda märken diameter 10 mm. a) I fribordspunkterna ovanför för och akter samt flytmärket 0.55 lwl från fören b) I punkten 250 mm vertikalt över förliga (L1)
3.12 Bord Minsta summan av bordläggning och spant (exklusive skruv eller nitförband) är, 11,2 kg per m².
3.13 Balkvägare Minsta vikt är 500 kg per m³. minsta sektionsarea är 18cm². Utöver 3/4 av jakten midskepps får balkvägarna gradvis avsmalnas mot ändarna, där sektionsarian kan vara 25 % mindre.
3.14 Däck Minsta vikt av summan av däck och balkar, exklusive skruv, är 8,8 kg per m².
3.15 Sittbrunn Största tillåtna area av sittbrunnen är 2,25 m².
3.16 Ingen del av däcksöppningen skall befinna sig närmare däckslinjen än 200mm.
3.17 Byggmetoder Gängse konstruktionsmetoder för de vanliga byggnadsdelarna såsom köl, akterstäv, häckbalkar, horntimmer, durkar etc. skall komma till användning.
3.18 Specifik vikt Svenska Seglarförbundets Klassificeringsnämd har beslutat att för 5-meters klassen tillämpa internationella klassificeringssälskapets bestämmelser över specifik vikt på träslag som skall användas till däck, balkvägare och spant. Lägre specifik vikt skall kompenseras genom motsvarande ökning av materialdimensionerna.
4 Skrovbildning
4.1 Djupgående Om djupgåendet överstiger 1.10 m skall överskottet läggas till mätetalet 3 gånger.
4.2 Centerbord, rörlig köl, vingköl eller liknande är förbjudet.
4.3 Roder Rodret måste vara fäst till akterstäven, fritt hängande roder eller balansroder är icke tillåtet. Rodret skall vara tillverkat i trä.
4.4 Köl Träkölen måste vid sin största sektion (där den har sitt största tvärsnitt) ha en bredd av minst 150 mm. Till träkölen räknas såväl kölplanka som dödträ och kölkonstuktionens övergång i skrovformen. Kölens undersida måste vara rak på en längd av minst 1,25m och horisontal eller med en lutning icke överstigande 15 grader.
5 Rigg
5.1 Mast skall vara byggd av trä eller aluminium. Trämaster skall ha en minsta diameter av 79 mm vid halva höjden från däck till förstagsinfästningen. Permanent böjda master, roterande eller vridbara master och liknande anordningar är förbjudna. Aluminiummaster skall ha en minsta materialvikt för maströret om 2,4kg/m. Profilen får konas från förstagsinfästningen och uppåt. Godstjockleken för profilen skall vara minst 2,5 mm. Profilens tvärsnittsmått skall vara bredd min 79mm, höjd max 114mm Toleransen för profilens mått anges till ± 2 mm. Minsta tillåtna mastvikt för trä- respektive aluminiummast mätt med fasta beslag är 30kg.
5.2 Brottlasten för varje vant eller sammanlagda brottlasten för förstag får ej vara mindre än 2000 kg.
5.3 Bom skall vara byggd av trä eller aluminium. Träbom skall kunna föras igenom en ring med samma innerdiameter som mastens tillåtna diameter mätt vid halva höjden från däck till förstagsinfästningen. Aluminiumbom ska kunna föras igenom en ring med innerdiameter 110 mm.
5.4 Spinnakerbom skall vara byggd av trä eller aluminium.
6 Segel
6.1 Allmänt
Där inget annat anges i detta reglemente gäller ISAF:s regler och instruktioner för segel och segelmätning.
6.1.1 Klassmärken, segelnummer och nationalitetsbokstäver ska överensstämma med IKR 25, dock tillåts äldre nationalitetsbeteckningar så som S och L.
6.1.2 Segelytan S är summan av de beräknade ytorna av stor och försegel.
6.2 Storsegel
6.2.1 Storseglets beräknade yta är : 0.5*P*E. P = Avståndet mellan övre och nedre mätband på masten. E = Avståndet från innerkant av bommens mätband till akterkant mast.
6.2.2 Mätband Högsta tillåtna höjd, mätt från däck utefter mastens akterkant till underkant av övre mätmärke, är 10,00 m. Bomhöjd. Högsta tillåtna höjd, mätt från däck utefter mastens akterkant till överkant av undre mätmärke, är 1,00 m.
6.2.3 Uppbyggnad Storsegel skall vara sytt i vävt material.
6.2.4 Lattor
Högsta tillåtna antal lattor i storsegel är fyra
Lattorna skall vara placerade så att de delar akterliket i fem
ungefär lika stora delar
Högsta tillåtna längd av lattor är 1400 mm
6.2.5 Bredder
Storseglets bred på 3/4 höjd skall vara 38% och på halva höjden 65% av E.
6.2.6 Skädda Avståndet från akterkant mast till akterkant skädda får vara högst 120 mm.
6.3 Försegel
6.3.1 Förtriangel Förtriangelns beräknade yta är: 0,85*0,5*I*J.
6.3.2 Höjd på förtriangel I I = förtriangelns höjd till den högsta av: a) Skärningen mellan akterkant förstag och förkant mast. b) Skärningen mellan förkant förstagsprofil (eller dess förlängning) och förkant mast. c) Botten av blockskivans spår där försegelfallet lämnar masten. I får vara högst 7000 mm över däck.
6.3.3 Basen av förtriangeln J J = Förtriangelns bas mätt från förkant mast till den punkt som ger största måttet: a) Skärningen mellan däck och akterkant förstag eller dess förlängning. b) Skärningen mellan däck och förkant förstagsprofil eller dess förlängning. c) Spinnakerbommens yttersta ända med bommen uppsatt så att längsta måttet från masten erhålls.
6.3.4 Nya försegel efter säsongen 2021 framåt skall vara av vävt material (dacron.)
6.3.5 Genuans fotlängd Genuans fotlängd får vara högst J + 2500 mm.
6.3.6 Inget försegel får förses med rå eller mer än ett skot eller någon anordning, som avser att ge seglet annan än triangulär form.
6.4 Spinnaker
6.4.1 Yta Inget av spinnakerns lik får ha en längd överstigande 0,8*v(I2 + J2) + 2,5m.
6.4.2 Spinnaker skall ha lovart och lälik av samma längd.
6.4.3 Spinnakern skall vara framställd av vävt material.
6.4.4 Ärmar eller hylsformade fickor utgående från en spinnaker är förbjudna.
6.4.5 Spinnakerfallet får fästas ovanför förstagsinfästningen utan att det påverkar I. Dock får blockets högsta punkt befinna sig max 200 mm över punkten där I mäts. Centrum på blocket får ej heller gå att sträcka mer än 80 mm från mastens framkant.
7 Utrustning
7.1 Obligatorisk utrustning
Ombord på en kappseglande 5-meters jakt skall ovillkorligen under hela kappseglingen finnas:
a) Ett ankare av vedertagen konstruktion vars vikt ej understiger 5 kg med minst 30 m ankartamp, brotthållfasthet ej understigande 1400 kg.
b) Två 10 m eller en 20 m förtöjningstamp med hållfasthet som ankartampen.
c ) En flytväst för varje besättningsmedlem.
d) Fungerande länspump.
e) Minst en paddel. Bladets yta skall vara minst 4 dm2. Paddelns form och hållfasthet skall vara sådan att den kan fylla sin funktion.
8 Deplacement / Flytläge
8.1 Minsta tillåtna deplacement är 1500 kg.
8.2 Vid deplacementskontroll skall båten vara klar och utrustad för kappsegling. De triangulära flytmärkenas spets skall tangera vattenytan med utrustningen placerad på sin normala plats.
Följande utrustning skall vara ombord vid mätning:
a) Storsegel och största försegel placerade på durken invid masten.
b) Mast och bom med stående och löpande rigg placerade på sina riktiga ställen.
c) Beslag, utrustning och tågvirke som normalt användes vid segling.
d) Durkar och luckor.
e) En länspump.
f) Spinnaker och spinnakerbom placerade på durken invid masten.
g) Ett ankare som väger minst 5 kg stuvat intill masten.
8.3 Besättning
Vid kappsegling är antalet besättningsmedlemmar maximerat till 3 st.
8.4 Burkning
Besättningen får ej vara utrustad med någon form av viktökande utrustning. Speciella anordningar för att underlätta så kallad burkning får ej användas. Med speciella anordningar menas burkband, sittselar, handtag, trapetsutrustning etc